Idag lever jag på går- och morgondagen istället, tror jag.

 
 
Det var en väldigt fin födelsedag igår, måste jag säga. En såndär vanlig vardagsdag fast en såndär bara Riktigt Bra Dag. Det gillas!
Pappa och Lilly kom förbi på morgonen en snabbis med MEGAFIKA och pressisar, helt klart bra start på dagen! Besöket på hudkliniken gick bra också, förutom massa stick i armen pga min kropp vill inte ge sig ifrån nåt blod. Men sjuksyster var trevlig och vi satt och pratade en god stund om sjukvård, blodbanker, läkemedel etc (mvh nörd) och jag fick massage.
På jobbet fick jag omsorgsfullt plockad bukett och massvis av kramar och hjälp med stallskötseln av ungarna. Bästaste ungarna i helaste världen har ju jag på jobbet <3! Vad skulle jag gjort utan dem vissa dagar?
Hemma blev jag överraskad med liljor av Lars när han kom hem från Ica, älskade karl! <3 Jag brukar inte direkt vilja ha presenter och sådär från honom då vi ändå delar ekonomi och bor ihop och sådär, men jag blev verkligen riktigt glad i hjärtat (speciellt då jag faktiskt är en riktig sucker för stora vackra snittblommor).
Sen åt vi hemmagjord sushi och drack Strawberry Daquiri i uterummet. Såååå gott!
Efterrätten fick bestå av imponerande mängder choklad som intogs medans jag planerade fest och målade vägg. Somnade väldigt trött och glad ^^
 

Idag är en annan dag, verkligen en helt annan dag. Utslagsdagen nummer ett! Värsta hittills, helt klart. De har bara blivit värre och värre sen jag vaknade. Nu tycks de ha stannat av och är nöjda med att täcka större delen av mitt kropp, ilsket lilaröda. Dubbel dos antihistamin, massvis av kylande krämer och absolut vila är vad som gäller idag. Jag är ingen glad tjej alls. Jag har ont, är bitter och utmattad. En kort stund på gården och en löjligt långsam promenad till Ica räckte för att slå ut mig totalt. Hela kroppen kliar, bränner, sticker, ömmar och stramar och jag är febrig och ofantligt trött. Det är svårt att beskriva hur Urtikaria känns, det är ju liksom inte bara huden som mår dåligt när det är såhär utan hela kroppen, fläckarna liksom känns in i märg och ben.
 
Så, idag är ingen dag. Sålänge jag lyckas uppbåda ork nog att kunna vara på gården en stund i eftermiddag så är dagen inte helt bortkastad, och imorgon har vi planer som jag sett framemot länge!

Kommentera här: